Vi forcerar ned morgonståndet i Ralph Lauren-kalsongerna och återupplivar våran gemensama bastard WEFS. Trycket på bloggen har varit monumentalt den senaste tiden - utan att överdiriva. Jag känner väl personligen att det skulle gå hand i hand med något sorts ansvar att möta den gemene läsaren i hans/hennes suktande efter småskön läsning. Till er säger jag: Förvisso! Men ni kan också fara åt helvete, för WEFS är min plattform för hatet mot mjäket, fy satan, kräk, sktstövel!!

GärdsmygeT underättas inom kort och om vi inte kvävs i våra egna spyor under tiden jag återvänder till hufvudstaden i följderna av ett för ivrgt zippande på algerisk ful-öl så är vi snart up-and-running.

Postcard from Pasadena